nattkaffe

2014-04-17
01:38:00

Roligt med natten!

Kan fortfarande inte finna någon ro i att trycka ner bollen i kudden så mitt försök till att underhålla mig slutade med att spana in mina mejl från 2008 och uppåt. Tänkte för mig själv att nu ska jag vara duktig och se till att min inkorg inte innehåller 1298 gammla mejl. Så började bakifrån och framåt. Helt plötsligt så fan jag gamla SJ bokningar.
Tänkte inte mer på den och markerade alla och höll på att trycka på raderaknappen. Men då från tomma intet mins jag så väl vad jag gjorde dessa resor. Var ju och hälsade på bästa kakan! 
Efter det kunde jag inte fömå mig att radera det. Sitter här och småflinar för mig själv och mins hur kul saker och ting kan bli. Roligt att man mins så klart och att man föralltid kommer bära med sig sådan roliga minnen.
Det både lärde mig och formade mig som bäst. En lärdom för livet.
Fast ibland dyker tanken upp i bollen, typ tänk om det... 
 
Fan. Nu blev klockan så där igen. Typ att den fuskar och går för fort.
2014-04-17
01:12:12

Barn som gråter...

Kom på en sak som hände mig här om dagen.

Stod i kassan och så kom en unge fram och skulle köpa ett spel. Ungen i fråga var ty...hmm... 13? 14? eller så. Han skulle köpa ett spel med kontanter, kort och presentkort. Började med presentkortet och det gick inte igenom. Killen (eller grisen som jag tyckte han såg ut som) blev skitsne och började stampa. Jag provade med presentkortet igen och samma sak. Grabben stampade mer och började svettas. Provade en tredje gång och samma sak. Då började han att stå och stöna och småskrika nej hela tiden tills tårarna kom. Han hade glasögon på sig och dom immade igen. Jag försökte igen och samma sak. Killen började att grina högljudd så hela butiken blev tyst. Hade svårt att hålla skrattet tillbaks men var tvungen. Tog då upp telefonen och ringde företaget som håller i presentkorten. Via telefon löste jag det. Under tiden stod killen och grät, skrek och stampade i golvet. När jag löst allt (efter 15 minuter) så gick köpet igenom. Räckte över varan till killen och han tog den och stoppade ner den i sin påse. Till min stora förvåning så sade han inte ens tack. Det slutade med att jag var tvungen att springa ut på lagret och stod och garvade oavbrutet åt han i 5 min. Fy fan, vad gör föräldrar med sina barn nu för tiden? Bortskämda snorungar det finns!